Introduktion Fakta Utflykter Galleri Kolbäcksådalen

Temperatur

Det är stor skillnad mellan vårens ankomst till Källandet och med dess ankomst till Mälarbygden. I större delen av Källandet kommer våren den första veckan i april, tio till fjorton dagar senare än i Strömsholm. Vinter är det från första veckan i november cirka tre veckor innan vintern statistiskt börjar i Strömsholm.

Årsmedeltemperaturen i Källandet ligger flerstädes på mellan tre och fyra plusgrader, medan Mälarslätten är upp till tre grader varmare.

Medeltemperaturen för januari är för större delen av Källandet -6 till -8 grader. (Strömsholm -3 grader).

I februari ligger temperaturen obetydligt högre i Källandet än i januari med lägst ner till –7 grader. Strömsholms medeltemperatur i februari är –4 grader vilket är obetydligt lägre än i januari. Rent allmänt torde man kunna säga att med några få undantag fortsätter medeltemperaturen att sjunka söder om Källandets sydgräns i februari medan den norr därom ökar.

Fortfarande i mars har huvuddelen av Källandet en medeltemperatur under –2 grader. I april är medeltemperaturen 2 till 3 plusgrader. Strömsholm har då en medeltemperatur på +5 grader.

I maj är medeltemperaturen omkring 9 grader, i juni 14 grader, i juli 15 grader och i augusti 14 grader. Skillnaderna i sommartemperaturer jämfört med Strömsholm är små (1-2 grader lägre). Medel i september är ca 9 grader, i oktober ca 5 grader och i november –1 grad. I november ligger medeltemperaturen i Strömsholm fortfarande över noll med 2 plusgrader. När medeltemperaturen i december är nära –6 vid nordligaste källorna är den bara –1 i Strömsholm. I sydöstra Skåne är medel för december 2 plusgrader medan norra Lapplands medel krupit ner till 14 minusgrader.

Tittar man på dygnets maximi- och minimitemperaturer i medel 1961-1990 finner man för Källandet följande:

Högsta medelmaximitemperatur för Strömsholm har juli med +21 grader och lägsta medelminimitemperatur har februari med –8 grader.

Aktuella temperaturer finns året runt för Ludvika på www.temperatur.nu/ludvika.html, för Smedjebacken på www.temperatur.nu/smedjebacken.html och för Fagersta på www.temperatur.nu/fagersta.html. Utmed Kolbäcksån söder om Källandet finns aktuell temperatur för Ramnäs på www.temperatur.nu/ramnas.html.

Om man tittar på temperaturförhållanden, nederbörd, frekvensen av vita jular (80-90 %), antal dygn med snötäcke och snötäckets varaktighet för Källandet finner man rätt stor samstämmighet i motsvarande värden för området öster om Siljan och vidare upp genom Hälsinglands inland och ut mot kustområdena i Ångermanland. Största uppmätta snödjup delar Källandet med ett inre stråk upp genom Dalarna, inre Hälsingland, vidare upp genom en smal zon förbi Östersund och därifrån en bredare upp till nordvästra Ångermanland. Både öster och väster om nämnda stråk från Hälsingland och norrut är snödjupet större.

Solskenstid

I juni är solskenstiden i Källandet cirka 250 timmar att jämföra med Strömsholms cirka 280. I december är antalet solskenstimmar 35 i hela Svealand. Årsantalet är i Källandet 1700 och vid Mälaren1800.

Frost

De första frostnätterna uppträder under de första 14 dagarna i september i ett stråk som har sina sydligaste delar i Källandet och som fortsätter genom östra Dalarna, södra Norrlands inland, norra Norrlands kustland och vidare upp till och en bit in i Tornedalen. Området med sista vårfrost har ungefär samma utbredning med sista frostdagar de 14 sista dagarna i maj. Frostnätter uppträder naturligtvis av och till både före och efter (järnnätterna) ovan nämnda perioder med skador på grödor och bär. I Småland finns ett område på höjderna söder om Vättern som har motsvarande frostförhållande som Källandet och med en kärna där frostnätterna uppträder fjorton dagar både före och efter Källandets.

Vegetationsperiodens längd

Vegetationsperiodens längd sammanfaller med antal dygn med medeltemperatur över +5 grader. För Källandets del blir då periodens längd mellan 160 – 170 dygn vilket antal delas med trakterna i ett område som genom Dalarna, inre Hälsingland och östra Medelpad sträcker sig upp till Ångermanälvens mynning.

Vegetationsperiodens längd i Strömsholm är nära 190 dygn alltså upp till 30 dygn längre än i delar av Källandet.

Lokalklimat

På många håll i Källandet finns högt belägen bebyggelse. Finnarna som bosatte sig i området på 1600-talet bröt mark för odling och bebyggelse i höjdlägen och de många fäbodarna kom också att ligga högt. Lokalklimatet i bergsområdena på nivåerna kring 300 meter visar tydligt att frostläntheten är mindre i höjdlägena än nere i svackor och dalgångar. Exempel på bebyggelse i sådant läge finner man i byarna Skattlösberg och Flen väster om Grangärdebygden.

Alla värden i mina sammanställningar här ovan är medelvärden för perioden1961-1990. Värdena kommer från SMHI och har hämtats ur Sveriges Nationalatlas (SNA). Ofta avser de uppgifter jag lämnat för Källandet, dess norra och västra delar. Mätvärdena för Strömsholm på Mälarslätten vid Kolbäcksåns utflöde i Mälaren har jag använt som jämförelse vid presentationen av flera mätvärden, värden som där i flertalet fall starkt avviker från källandets. Värdena är inte specifika för just Strömsholm utan gäller de på SMHI: s kartor för varje mätning markerade mätområden inom vilka Strömsholm ligger. 

Växtzoner för trädgårdsodling

År 1910 utarbetades en växtkarta av dåvarande Sveriges Pomologiska Förening (SPF), nuvarande Riksförbundet Svensk Trädgård, för att hjälpa äppelodlare med härdighetsanvisningar. 1961 fick zonkartan som komplement en Växtatlas med härdighetsbeskrivningar för en mängd vedartade växter och kartan fick åtta zoner. Zonkartan uppdaterades 1993 då fler prydnadsväxter togs med. I november 2007 höll Svensk Tädgård ett seminarium om eventuell omarbetning av växtzonerna på grund av klimatförändringen.

Källandet ligger huvudsakligen inom zonerna 4 och 5 men tangerar zon 6 i sin västra del. Det innebär att Kolbäcksåns hela avrinningsområde kan sägas beröras av fem växtzoner då ån från Hallstahammar rinner genom zon 3 som vid Strömsholm tangerar zon 2 strax innan utflödet i Mälaren. Källa: Riksförbundet Svensk Trädgård.

Uppdaterad 2011-06-02