Introduktion Fakta Utflykter Galleri Kolbäcksådalen

Historia

Bebyggelsehistorik

Under yngre stenåldern (4000-1800 f. Kr.) hade bondekulturen trängt upp till mellersta Västmanland medan man i Källandet fortfarande hade så kallad fångstkultur. Först under senmedeltiden hade bondekulturen erövrat Källandet.

Gravar

Ett fåtal järnåldersgravar har påträffats i Källandet.

Färdvägar

Vägnätet som var tämligen väl utvecklat kring Mälaren under 1700-talet var av naturliga skäl (svårframkomlig bergsterräng) föga utvecklat i Källandet. En väg med vissa avbrott fanns tidigt i ådalen från Strömsholm vid Mälaren upp till Björbo vid Västerdalälven. Denna väg kan man se i Vägkartbokens länskartor (1735-1742). Strömsholms kanal från Mälaren upp till Smedjebacken bidrog från det den färdigställts 1795 till en bit in på 1900-talet mycket för transporterna till och från Källandet. Tanken var ett tag att kanalen skulle förlängas upp till Västerdalälven vid Nås. Järnvägarna kom dock att ta över kanalens betydelse i början av 1900-talet. Pilgrimsleden ”Romboleden” till Nidaros drog fram genom Källandet förbi Söderbärke och Grangärde.

Järnets betydelse

Livsvillkoren för boende i Källandet förändrades väsentligt allt eftersom järnhanteringen utvecklades i Bergslagen. Enkla blästerugnar användes för direkt järnframställning. Den första tidsperioden med påtaglig järnhantering brukar räknas från år 0 till 550 e. Kr. Under vikingatiden blev järnhanteringen åter omfattande med en spridning in i de dittills obebodda delarna av Källandet. Masugnar som utvecklades under senare delen av 1100-talet hade en lång inkörningstid och ännu under 1700-talet förekom direkt järnhantering. I Källandets östra del ligger Olsbenning. Där har man funnit resterna av en hyttplats benämnd Lapphyttan. Denna järnhytta hade varit i bruk från 1100-talet till 1300-talet. Numera är Lapphyttan en av turister välbesökt plats. Än mer känd är mulltimmerhyttan i Ängelsberg från år 1750 som nu är Världsarv.   

Kyrkor

Inom Källandet finns sex kyrkor alla belägna i den egentliga ådalen utom Norbergs kyrka som ligger vid biflödet Norbergsån. Delvis medeltida kyrkor finns i Grangärde, Söderbärke, Västanfors och Norberg. Strax söder om Källandets gräns finns kyrka i Västervåla. Källandet betjänas också av kyrkorna i Säfsnäs, Grängesberg, Nås och Floda.

Finnbygden

En stor del av Källandet utgörs av så kallade finnbygder. I norr är finnbebyggelsen från 1600-1640 och i övriga delar från tiden efter 1640. Marken var lämpad för svedjebruk som kom att bedrivas här i frostskyddade höjdlägen. Brukandet tog mycket skog och kom i konflikt med järnhanteringen som krävde mycket virke. Många finska namn finner man fortfarande på gröna kartan.

Finska namn

De namn som jag bedömt kan ha finskt ursprung.

Västra Källandet, Ludvika kommun:

• Alakamossen
• Hakalamm
• Harvakorvi
• Kalohällen
• Kaskolet
• Kilpisåsarna
• Kurpustjärnen
• Kvittlamm
• Kyralamm
• Kyralamm
• Kyranittmossen
• Lamaslamm
• Latalamm
• Latalammsberget
• Limalax
• Luntitjärnen
• Luossaberget
• Luossastugan
• Makamossen
• Matalamm
• Mattaberget
• Nickolamm
• Nittmossen
• Pajsoån
• Pajsoberget (berg)
• Pajsoberget (gård)
• Paljakoberget
• Paskalamm
• Peruses mosse
• Pillismossen
• Pilliso
• Pillisomossen
• Raskaberget
• Raskatjärnarna
• Raskatjärnen
• Ratanack
• Rokkolamm
• Sajmen
• Sålammtjärn
• Stora Kortalamm

Västra delen, Vansbro kommun:

• Rosalammsåsen
• Rosalammstjärnen
• Paskalamm
• Lamasfallet
• Kujkelammstjärn
• Macklamyran

Södra delen, Ljusnarsbergs kommun:

• Rinkabergen

Södra delen, Smedjebackens kommun:

• Kockela
• Konkusberget
• Majalampa
• Paskalampa
• Tarvamossen

Mer info om finska namn

www.genealogia.fi

 

Samiska offerplatser i Källandet?

I oktober i år uppmärksammades fynden av resterna av vad som kan  betecknas som två offerplatser av samisk typ på ett berg vid Vad mellan Fagersta och Söderbärke. Jouni Tervalampi från Västerås som länge forskat om skogssamer i Bergslagen gjorde fyndet. Platsen i ortnamnsarkivet benämns Lappkyrkan.

www.oddasat.se

 

Fäbodväsende

Fäbodväsendet i Källandet utvecklades under 1600-talet med sin största utbredning vid 1800-talets slut. Många fäbodar finns kvar välbevarade.

Intressanta fäbodar och byar

• Fäbodar (samtligai Norra delen):
• Bastberget vid Källmyran (Gagnefs k:n). Sveriges största med 150 byggnader, viss djurdrift
• Fagerberget (Gagnefs k:n). Vacker bygata
• Finnlindorna – gårdsklase till Lövberget. Se nedan.(Gagnefs k:n).
• Forsbodarna – gårdsklase till Lövberget. Se nedan. (Gagnefs k:n).
• Gasenberg (Ludvika k:n). Gammalt författarcentrum, utsikt mot söder.
• Lövberget med Finnlindorna och Forsbodarna.(Gagnefs k:n).  Ett 50-tal byggnader, flera med vackra förstukvistar.
• Prästbodarna (Gagnefs k:n). Fåtal byggnader, rastplats på bl a Europaleden, utsikt.
• Risåsa/Risåsarna med Lortlindan/Lortlindorna och Vålsveden. (Gagnefs k:n). Källandets högst belägna, 425-430 m ö h.
• Skallbodarna (Gagnefs k:n). Ger en mycket stark känsla av     ursprunglighet.
• Stockgropen (Ludvika k:n). Många gårdar, fritidsboende.
• Svedjebodarna (Gagnefs k:n). Vackra byggnader, fäbodristningar.
• Tyrsberget (Gagnefs k:n). Fäboddrift till 1970-talet, utsiktsläge.

Bra info på www.dalafloda.com                            

Byar i respektivedelområde

Norra delen

• Kullen (Ludvika k:n). Gammal bebyggelse med bl a en s k postkur och gård med ”vandring”, utsikt ner över Grangärdebygden.

Västra delen

• Abborrberg (Ludvika k:n). Finnmarksby med historisk lanthandel.
• Aspfallet (Ludvika k:n) Endast två gårdar. Slåtter på traditionellt vis. Natura 2000-område.
• Bringsjöberg (Ludvika k:n). Finnmarksby med utsikt från Trollberget.
• Flen (Gagnefs k:n). Gamla byggnader, ängsflora, utsikter.
• Hoberg (Ludvika k:n). Gammal bebyggelse med torkria (privat), utsikt, högst belägna byn i Källandet, 430 m ö h.
• Håvberget (Vansbro k:n) 400-årig by 375-400 m ö h bl a känd genom filmaren Jan Lindblads vistelse här. 
• Kuntberget (kartans Hoberget) (Ludvika k:n). Gammal bebyggelse
• Skattlösberg (Ludvika k:n). Naturreservat. Ängsflora, finnmarksbebyggelse, Dan Anderssons stuga (Luossa).

Östra delen

• Torrbo (Smedjebackens k:n). Loftbod, Werner Aspenströms barndomshem Skräddarbacken.

Södra delen

• Ombenning (Fagersta k:n). Välbevarad bergsmansby.

Ekomuseum

En hel del av Källandets historia har tagits till vara i regi av stiftelsen Ekomuseum Bergslagen. I museet, som till ytan är ett av världens största med 41 attraktioner, ingår bland annat Skattlösberg med Luossastugan, Schisshyttans vandringsled, Mårtens och Kullens kyrkstigar, Bränntjärnstorpet och Stimmerbo bergsmansby. I övrigt finns åtskilliga industriminnen utmed Kolbäcksån och Strömsholms kanal i muséet. Besöksfrekvensen varje år ligger för hela muséet på en halv miljon människor. Mer om Ekomuseum Bergslagen finner du på www.ekomuseum.se

Uppdaterad 2012-10-16