Introduktion Fakta Utflykter Galleri Kolbäcksådalen

Källandets författare och målare

Vackra bygder har i alla tider lockat till sig kulturpersonligheter. Personer med konstnärlig läggning som växt upp i vacker miljö har ofta påverkats av landskapets skönhet och därigenom utvecklat sitt konstnärskap. Författare, målare, skulptörer, kompositörer etcetera är och har varit påfallande många i de skönaste av bygder. Konstnärskap har frodats på Österlen, Öland och Gotland. Naturen i Vätternbygden, Siljansbygden, Storsjöbygden och Roslagen har sina speciella lockelser. Värmländska och norrländska älvdalar har framkallat mycket av högkvalitativ litteratur.

Källandet med sina berg, sjöar och vattendrag ligger också väl framme då det gäller konstnärlig täthet. Listan på författare är lång. Här hittar man prosaförfattare, poeter och författare av vetenskapliga verk. En del är födda i bygden, andra har flyttat hit eller vistats här periodvis som sommarboende. Författarkolleger från andra delar av landet har gästat Källandets författare och då skrivit en del av sina alster hos dem, ofta under påverkan av naturen och befolkningens livsbetingelser här. Gasenbergs fäbodar var tidvis ett riktigt författarcentrum där bland andra Ivar Lo Johansson vistades.

Jag har, bland annat från kulturnätet Litteraturberget i Ludvika, plockat fram ett antal författare, som mer eller mindre verkat och verkar i Källandet. Korta biografier om flera av dessa finns på Litteraturbergets hemsida, www.litteraturberget.se, som specialiserat sig på författare i Västerbergslagen, det vill säga större delen av Källandet. Platsnamnen anger bostadsort, vistelseort, gästort eller av författaren omskriven ort. Med kursiv stil anges något av författarens verk. Inte alla men de flesta har direkt anknytning till bygden.

Ängelsberg blev vid åren kring sekelskiftet till 1900-talet en samlingsplats för några av den tidens stora naturmålare. Mest känd är Olof Arborelius landskapstavla från Kolbäcksåns källsjö Snyten. Konstverket utsågs 1935 till ”Sverigetavlan” av Svenska turistföreningen och finns nu i reproduktioner på Sveriges ambassader runt om i världen. Ängelsberg har, genom sitt vackra läge på sluttningen ner mot Åmänningen, under hela 1900-talet och under 2000-talets första år lockat konstnärer av skilda slag. Friluftsutställningar med modern skulptural konst anordnas sommartid i parken utmed Bruksströmmen (Norbergsån).

Författare (ett bokverk per författare anges)

• Ahlberg, Alf (1892-1979) Brunnsvik; Filosofiens historia
• Andersson, Adolf (1854-1931) Skattlösberg; Adolf Anderssons självbiografi, sammanställd av sonen Dan Andersson
• Andersson, Dan (1888-1920) Skattlösberg; Kolvaktarens visor
• Aspenström, Werner (1918-1991) Torrbo; Bäcken
• Forsslund, Karl-Erik (1872-1941) Brunnsvik; Storgården
• Gummérus, Barbro (1940-2006) Grangärde finnmark; Eremiten
• Gummérus, Edvard (1905-1991) Lövberget; Livets bröd
• Gummérus, Teddy (1939-1999) Aspfallet; Sorgmanteln
• Gustafsson, Lars (f.1936) Västervåla; Yllet
• Gustafsson, Madeleine (f.1937) Västervåla; Dikter om Åmänningen
• Helge, Per (f.1945) Strövtåg längs Strömsholms kanal
• Hellsing, Lennart (1919-2015) Västanfors; Krakel spektakel
• Håkansson, Jan (1927-2002) Fagersta; Tigerkycklingen
• Johansson, Jan Åke (f.1956) Norberg Västmanland i lågor tillsammans med Maire Martel
• Johnsson, Bengt-Emil (1936-2010) Saxdalen; Över Oxbrobäcken
• von Krusenstjerna, Agnes (1894-1940) Högfors; Fattigadel del 2: Dunklet mellan träden
• Lindblad, Jan (1932-1987) [även filmskapare] Håvberget; I ugglemarker
• Lindström, Rune (1916-1973) Västanfors; Himlaspelet
  
• Martel, Maire (f.1956) Västmanland i lågor tillsammans med Jan Åke Johansson
• Norberg, Eva (1915-2004) Sunnansjö; Psalmdiktare
• Oljelund, Ivan (1892-1978) Gasenberg; Den förlorade sommaren
• Parling, Nils (1914-2002) Ludvika; Sodom
• Rydberg, Bibbi (f.1943) Klenshyttan; Vägskäl
• Svedberg, Jesper (1653-1735) Prästhyttan; Psalmdiktare
• Swedenborg, Emanuel (1688-1772) Starbo; se Centrum för vetenskapshistorias Swedenborgsarkivet
• Svensson, Olle (1904-1972) Sunnansjö; De sju järnringarna
• Öberg, Linda (1885-1973) Gasenberg; Nygift på sommarön

Noteringar

Emanuel Swedenborgs verk finns samlade i Swedenborgsarkivet www.cfvh.kva.se/ på Centrum för vetenskapshistoria i Stockholm.

Swedenborgsarkivet ingår i UNESCO: s lista över kulturella världarv Memory of the world.

Albert Viksten (1889-1969) besökte Gasenberg sommaren 1923 och skrev där en av sina mest kända böcker Bäverbäcken.

Ivar-Lo Johansson (1901-1990) skrev en stor del av romanen God natt jord på Gasenberg. I memoarboken Asfalt beskriver han tiden på Gasenberg som ”den lyckligaste tiden i mitt liv.”(Mer om Ivar-Lo Johansson på Gasenberg se Litteraturberget.)

Madeleine Gustafsson innehar stol nr 8 i samfundet de Nio. www.samfundetdenio.se

Mer information om Dan Andersson finns att få genom Dan Anderssonsällskapet. Se även Skattlösbergs hembygdsgilles hemsida www.luossa.com och www.danandersson.org

Jan Lindblad skrev flera naturböcker och blev mycket känd som naturfilmare. I Håvberget skapade han sina filmer Ett vildmarksrike ochI ugglemarker. Mycket omtalade blev de två tigerungarna Lillan och Rani som Jan födde upp i  Håvberget.

Värt att notera är att i det vetenskapliga verket Västmanlands flora av författaren, konstnären och botanikern Ulf Malmgren (1937-2012), bördig från Hallstahammar finns uttömmande beskrivningar av bland annat Källandets västmanlandsdels natur och växtlighet. För övrigt må nämnas att Malmgren mycket utförligt beskrivit  naturen i Hallstahammar i sin bok Hallstahammars natur och flora.

Alf Henriksson (1905-1995) skrev till Strömsholms kanals återinvigning 1975 dikten Håll öppen Strömsholms kanal

Författarna Bonzo Berggren (1915-2000), Eva Burman, Carl-Eric Janlöv och Ulla Siljeholm (f. 1937) har bidragit med vägledande och intressanta skildringar i sina böcker om Strömsholms kanal respektive Källandet. (Se separat litteraturförteckning).

Författaren och chefredaktören för Dala-Demokraten Göran Greider (f.1959) beskriver bland annat livet i Smedjebacken i sin bok Fucking Sverige utgiven 2001. 2008 fick han Ivar-Lo Johanssonpriset och samma år kom hans bok Det gångna är en dröm och det närvarande förstår jag icke. En bok om Dan Andersson. Den uppmärksammade boken är en ingående och i sanning intresseväckande skildring av Dan Anderssons liv.

Poeten och naturfotografen Anders Geidemarks bok med arbetsnamnet Sagan om Mälardalen med skildring bland annat av naturen i Kolbäcksådalen kommer snart att ges ut. Geidemark är född 1963.

Författaren Liza Marklund (f.1962) har förlagt delar av handlingen i romanen Gömda och dess uppföljare Asyl till Källandet.

De flesta av Dan Anderssons dikter är tonsatta. Till de mest betydelsefulla uttolkarna och kompositörerna finner vi Sven Schölander, Gunnar Turesson, Gunde Johansson, Thorstein Bergman och Hootenany Singers.

Vårvintern 2005 gavs nytt liv åt Dan Anderssons Svarta ballader genom Sofia Karlsson, som då kom ut med en CD med sin tolkning av visorna.

Målare

• Arborelius, Olof (1842-1915) Ängelsberg; ”Sverigetavlan”
• Fahlcrantz, Axel (1780-1854) Ängelsberg; Trädgårdsmästarens bostad
• Larsson, Manne (1897-1983) Nyhammar; Predikstolen
• Lindström, Arvid Mauritz (1849-1923) Ängelsberg; Dimma i skog
• Lundström, Ernst (1853-1931) Ängelsberg: Herrsmedjan

Mer om Ängelsbergskonstnärerna på www.angelsberg.nu/konstoark.html

Noteringar

Arborelius ”Sverigetavlan” finns i reproduktioner på svenka ambassader runt om i världen. Larssons Predikstolen kan man se på Litteraturbergets hemsida.

Ur Werner Aspenströms bok ”Bäcken” där han berättar om sin barndom

”----- Som alla umgicks jag med bäckar. Jag tycker ännu i dag om att stå och lyssna på dem. Jag tycker om att ge akt på hur de inrättar sig i terrängen och övervinner hindren. ----- En stod mig litet närmare än andra. Den kom från skogen och slank in under en gärdsgård och var då ungefär två decimeter bred. ----- Visslande försvann den i en stentrumma under byvägen. ----- Allt efter gled den samman med andra rännilar, så att den vid mynningen hade en bredd av en och en halv meter och inte mycket fattades för att den skulle ha gjort skäl för benämningen ”liten å” eller ”åbäck”. Sjön var sammanbunden med andra sjöar och en segelbar å, som genom 31 slussportar ledde ned till Mälaren. Eftersom Mälaren via Saltsjön och Östersjön står i förbindelse med Atlanten, kunde en barkflaga som bäcksattes i sydvästra Dalarna teoretiskt nå fram till Amerika. -----”

Uppdaterad 2016-04-07