Introduktion Fakta Utflykter Galleri Kolbäcksådalen

Myrarnas vegetationstyper

I de olika myrtyperna återfinner vi sedan en rad vegetationstyper där förenklat de vanligaste är rismossar, fastmattekärr och mjukmattekärr. Vill man fördjupa sig i de här tre typerna och alla övriga rekommenderar jag intresserade att ta del av dessa i den tidigare citerade Vegetationstyper i Norden.  

På Källandets rismossar växer pors, odon,ljung, dvärgbjörk och hjortron i fältskiktet och vitmossor, främst rostvitmossa i bottenskiktet. 

Fastmattekärren som har en bärig yta att gå på är mycket vanliga i Källandet och finns de i rikkärr hyser de ofta orkidéer. 

Mjukmattekärr har en yta som man lätt trampar igenom (gungfly). Här och var övergår mjukbottnarna i ofta vattentäckta lösbottnar som är fattiga på mossor.

I mossarnas höljor finns en speciell växtlighet och man kan därför tala om höljevegetation.Förutom de typgivande mossorna rufsvitmossa (rufsvitmossatyp) och flaggvitmossa (flaggvitmossatyp) kan man här finna kallgräs, vitag, tuvdun, rosling och tranbär. På tuvorna växer ljung, hjortron, kråkris, tuvdun, sileshår och även här rosling.

I Källandet är rubinvitmossa, drågvitmossa, bollvitmossa, tuvsäv, pors vanliga myrväxter. Skvattram som är mycket vanlig på mossarna söder om Källandet finns här och var i Källandets södra delar men avtar norrut.  

Andra former av våtmarker som numera enligt Vegetationstyper i Norden ska räknas till myrvegetationen är fuktängar, fukthedar, limnogena våtmarker av typ mader, strandängar, vassar och översvämningsmarker samt sumpskogar. Kolbäcksån med källflöden rinner på sin väg från myrarna i norr till Mälaren i kontakt med de flesta av dessa våtmarkstyper.

Klibbalen som påträffas i och vid våtmarker har sin nordvästgräns i Källandets södra och östra del. I Källandet dominerar annars den nordliga gråalen som föredrar torrare marker. Gråalen påträffas i Kolbäcksådalen ner till Surahammar.

En stor del av Källandet ligger inom region 30 på kartan över Naturgeografiska regioner i Norden. Regionen är Nordens längsta och ytmässigt en av de största. Den sträcker sig från i stort sett Källandet i söder till Tornedalen i norr. Den betecknas som vågig bergkullterräng med barrskog med lite myr. Vad beträffar myrar utgör norra och västra delarna av Källandet ett undantag i och med att myrar där är tämligen vanliga. Länsstyrelserna genomför för närvarande en inventering av våra våtmarker på uppdrag av Naturvårdsverket benämnd Våtmarksinventeringen (VMI) hittas via www.slu.se      

Sveriges totala landyta är 45 miljoner hektar. Den totala myrarealen är enligt VMI ca 6 miljoner hektar vilket är 65 % av den totala våtmarksarealen som uppgår till 9,3 hektar och som i sin tur utgör 21 % av landets totala yta. Myrarealen utgör således ca 13 % av Sveriges yta.

6 % av denna areal har tagits med i den så kallade Myrskyddsplanen där 502 skyddsvärda myrområden inventeras av länsstyrelserna och som ska vara skyddade år 2010. I W- och U-län var vid 2007 års ingång hälften av objekten skyddade. 

Tabell. Källandets kommuners myrarealeri hektar och inom parentes procentandel av respektive kommuns landareal. En del av kommunernas myrmarker berör Källandet endast marginellt då huvudavrinning är till annat vattendrag vilket anges i tabellen.

Grunduppgifterna till tabellen är hämtade från SCB genom www.miljomal.nu och har i viss mån bearbetats av mig.

Av tabellen kan utläsas att myrarealerna avtar österut i Källandet.

Kolbäcksådalens avrinningsområde söder om Källandet har genom sin tidigare omnämnda smala zon och sina relativt få källflöden trots allt ganska stor beröring med myrar i Surahammars kommun genom att myrarealen där uppgår till hela 4 835 hektar (14,5 %). Hallstahammar däremot har blygsamma 382 hektar (2,2 %) myrmark. Köpings 3 133 hektar (5,2 %) myrmark har föga med Kolbäcksåns källflöden att göra och står huvudsakligen i kontakt med Köpingsån och Hedströmmen.  

VILOSTUND I GUDS NATUR

Du mosse du ligger
från skogsstigen nära.
Jag når dig så lätt.

Ditt fjärran finns där direkt,
så annorlunda
än asfalt och stress.

Här får jag den ro jag vill ha.
Trollsländans surr,
getporsens doft,
vitmossans purpur.

På lavtorr tuva
jag sätter mig ner
och jag vilar.

P.W 2005

Uppdaterad 2009-08-13