Geografi
- Karta
- Kommuner och socknar
- Hydrologi
- Källflöden
- Sjöar och tjärnar
- Berg
- Naturreservat och Natura 2000
- Landskap, berggrund, jordarter och skog
- Dan Andersson-platser i Källandet
Klimat och Väder
Myrar
Energi
Vattendirektivet
Djur- och Fågelliv samt Fiske
Kultur och Historia
Övrig information
Hydrologiska data
Avrinning
Källandet bidrar till avrinningen genom Mälaren/Norrström. Avrinningen liksom avdunstningen anges i millimeter vatten. Man kan därigenom lätt göra jämförelser med nederbörden som alltid anges i millimeter. Talen inom parentes här nedan anger avrinningsområdets areal. Avrinningen genom Norrström beräknas till 230 mm (22 650 km2) att jämföra med Motala ströms 190 mm (15 480 km2), Torneälvens 310 mm (40 160 km2) och Göta älvs 360 mm (50 120 km2). Av de tolv största avrinningsområdena i Sverige hamnar Norrström på åttonde plats men bara på elfte plats då det gäller avrinningen. Avdunstningen från Mälaren är förhållandevis stor genom den stora sjöytan, den lagrade värmen i vattnet under sensommaren och hösten samt den ringa molnigheten under vår- och försommartid. Detta förhållande är än tydligare för Vänern och Vättern.
Kolbäcksåns avrinningsområde är 3 117 kvadratkilometer och är därmed tredje största till Mälaren. Största avrinningsområde till Mälaren har Eskilstunaån (4 183 kvadratkilometer) följt av Arbogaån (3 808 kvadratkilometer).
Årsavdunstningen för Källandet är strax över 400 mm och något högre än områdena utmed Västerdalälven där avdunstningen ligger på under 400 mm. Lägsta avdunstning har fjällkedjan med under 100 mm. Störst avdunstning, förutom Vänern och Vättern, har ett område i Småland, Halland och Blekinge med mer än 500 mm. Källandets årsavrinning ligger som mest på mellan 400 och 500 mm inom ett begränsat område i dess västra del. Större delen av Källandet har en avrinning under 400 mm och återfinns därmed inom den mestadels breda zon i inlandet vars avrinningstal ligger mellan 300 och 400 mm och som sträcker sig från Närke upp till Karesuando. Områden med störst avrinning finner man i Lapplandsfjällen där den kan uppgå till 1500 mm. Mycket låg avrinning har vi i bl. a i Mälardalen med <200 mm. Våravrinningen i Källandet är 150-200 mm (Mälardalen <100 mm) och höstavrinningen 100-150 mm (Mälardalen <50 mm). Såväl sommar- som vinteravrinning är liten, ca 50 mm.
Ovanstående avrinnings- och avdunstningsuppgifter är hämtade från Sveriges Nationalatlas (SNA) www.sna.se. och Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt www.vattenmyndigheterna.se
Vattenföring
Källandets alla bäckar och åar från cirka 1050 sjöar och tjärnar ger Kolbäcksån den helt dominerande mängden vatten. Det som rinner till nedom Källandet är obetydligt. När ån rinner ut i Mälaren har den en medelhögvattenföring på 98 m3/sekund och en medelvattenföring på 28 m3/sekund (SNA). Det gör Kolbäcksån till näst största vattenförare till Mälaren efter Arbogaån, som har en medelvattenföring på 36 m3/sekund (Falkenmark/Forsman). Kolbäcksån svarar tillsammans med Arbogaån, Hedströmmen och Köpingsån för hela 46 % av tillrinningen till Mälaren. Högsta uppmätta vattenföring i Kolbäcksån är 220 m3/sekund (1977). Medelvattenföringen i Norrström är 166 m3/sekund (SNA) vilken motsvarar medelvattenföringen för vardera Klarälven, Moälven, Skellefteälven och Piteälven.
Uppdaterad 2009-07-26