Geografi
- Karta
- Kommuner och socknar
- Hydrologi
- Källflöden
- Sjöar och tjärnar
- Berg
- Naturreservat och Natura 2000
- Landskap, berggrund, jordarter och skog
- Dan Andersson-platser i Källandet
Klimat och Väder
Myrar
Energi
Vattendirektivet
Djur- och Fågelliv samt Fiske
Kultur och Historia
Övrig information
Karl-Erik Forsslund och Källandet
Den som tidigare uttömmande skildrat naturen och kulturen i Källandets norra och västra del är poeten och författaren Karl-Erik Forsslund (1872-1941). Han bodde en stor del av sitt liv på Storgården i Brunnsvik vid Väsman. Skildringarna som är från 1920-talet finns att läsa i fyra delböcker om Västerdalälven ingående i hans monumentalverk Med Dalälven från källorna till havet.
Ingående beskriver Forsslund vattendelarna mellan avrinningsområdena för Kolbäcksån och angränsande älvar i socknarna Nås, Floda, Mockfjärd, Gagnef (Gagne) och Säfsnäs (Säfsen).
Hans dokumentation av livet på Källandets fäbodvallar och i finnbygdernas byar är, idag när det traditionella fäbodlivet har upphört och finnbygdskulturen har suddats ut, en ovärderlig källa att ösa ur för att förstå Källandets kulturutveckling från 1600-talet till 1900-talet i de ovan nämnda socknarna. Påfallande noga beskriver han utsikterna (”rundmålningarna”) från ett stort antal bergstoppar. Han anger namnen på nästan alla källflöden, tjärnar, åsar, berg, myrar och byar. Han visar på växter, såväl vilda som odlade och omnämner de vilda djur som fanns i skogarna i början av 1900-talegt. Man får sig till livs spännande skildringar ur folktron. Han återger historier om Råndan och om jättarna Basten, Alten och Tansen.
Trots att 80 år förflutit sedan böckerna skrevs kan man tack vare Forsslunds exakta naturbeskrivningar, där varje sockengräns (”rå”) finns angiven, lätt hitta rätt i de skogsbygder som genom 1900-talets avfolkning nu är mera ödemark än kulturbygd.
Bäckarnas, myrarnas och bergens namn är desamma nu som då och på 2000-talets kartor finns byars och fäbodars åldriga namn kvar, där ibland sedan länge endast en övergiven och nu förfallen stuga står kvar. Men det finns också fäbodar där husen fortfarande är många och väl underhållna och nu tjänar som fritidshus. Bastbergets fäbodvall norr om Nyhammar har ett femtiotal hus och är därmed Dalarnas största. Lövbergets fäbodar söder om Björbo har ett tjugotal hus och den intilliggande vallen Finnlindorna cirka tjugofem.
I böckerna tangeras Grangärde då och då men Forsslunds avsikt var att den socknen skulle ingå i ett separat verk där också Ludvika, Norrbärke och Söderbärke (Sörbärke) socknar skulle finnas med. Dessa socknar har sina huvudavrinningsområden till Kolbäcksån och endast några få källflöden till Dalälven. Sjukdom hindrade honom att fullborda såväl denna del, liksom resterande planerade skildringar av socknarna ner till älvens utlopp i havet.
Karl Erik Forsslund avled 1941 vid 69 års ålder.
Uppdaterad 2009-08-05