Gråna - Trångfors
Nedströms Gråna gör ån ett par skarpa krökar förbi naturområdet Stora Fly och flyter sedan fram parallellt med Olbergavägen och förbi Ålsätra by och kraftstation där fallhöjden är 2,7 meter och vidare ner till Trångfors. I ett stort tunnelintag störtar här merparten av Kolbäcksåns vatten ner till åns största kraftverk, Hallstahammars kraftverk, med en fallhöjd av nära 30 meter.
Sträckan ner till tunnelutloppet innefattar då Trångforsen, Bruksfallet, Bultfallet och Norrkvarnsforsen.
Det vatten som enligt vattendom spills på sidan om kraftverket i Trångforsen ska vår-, sommar- och hösttid uppgå till 3 kubikmeter per sekund och vintertid till 0,5 meter per sekund. Utbyggnadsvattenföringen i verket är 60 kubikmeter per sekund. Den normala årsproduktionen är ca 50 GWh. Högsta uppmätta vattenföring i Kolbäcksån är ca 220 kubikmeter per sekund (1977).
Kolbäcksåns aktuella vattenflöde i Hallstahammar kan man avläsa på Mälarenergis hemsida www.malarenergi.se under "Våra kraftstationer".
Mumlingshammare
I Trångfors finns ett museikraftverk och en lancashiresmedja med en återskapad mumlingshammare. Restaureringsarbetet av Trångfors smedja har pågått i flera år och utförts av entusiastiska och tekniskt mycket kunniga pensionärer. Smedjan är ett populärt besöksmål.
Brutet och obrutet
Från väg 252 som följer åsens krön har man här och var utsikt ner till ån och strax före Trångfors finns väster om vägen ett stort torvtag på Bredmossen. Vid mossens norra del alldeles intill avtaget till Lisjövägen finns en vacker liten tjärn, Laggartjärn. De obrutna delarna av Bredmossen och de intilliggande mossarna Vitmossen och Strängsmyren bör få ett varaktigt skydd mot exploatering då de utgör områden av vildmarkskaraktär nära tätort. Dvärgbjörk finns här och var på mossarna och utgör de sydligaste bestånden av denna art i Kolbäcksådalen.
Harmsjöodjuret
Strax söder om Bredmossen fanns en liten sjö benämnd Harmsjön fram till 1840-talet då den tappades på sitt vatten genom ett grävt dike (grav) genom Strömsholmsåsen och ut i Kolbäcksån vid Trollvad. Avsikten var att skapa åkermark av sjöbottnen men marken var inte lämplig för odling och området växte snabbt igen med sumpskog.
En skröna berättade att man under tappningen fångade fisk i nät vid utloppet i ån och att man bland fiskarna funnit ett stort ormliknande odjur med man. Huvudet var stort som en kalvs. Odjuret var dock så stark att den inte lät sig fångas utan slank ut i ån.
Denna skröna var inte den enda från trakten. En annan var den om brudparet som skulle ros över Harmsjön i en liten eka för att ta sig till kyrkan i Berg. När brudparet var mitt ute på sjön blåste det upp och både bruden och brudgummen föll i vattnet och drunknade. Brudkronan hittades inte men ska enligt sägnen komma att återfinnas på odlad mark av en kysk och ren jungfru. Namnet Harmsjön kan sjön ha fått efter drunkningsolyckan som väckt harm.
Ett annat namn på sjön är Armsjön som kan ha att göra med att sjön var fattig (arm) på fisk. På en sten vid den forna stranden finns inskriptioner som berättar om vilka inplanterade fiskar sjön hyste.
Nu pågår återskapande av delar av den forna sjön som viltvatten. Även den intilliggande brutna delen av Bredmossen kommer efter det att torvbrytningen har upphört att få viltvattenområden.
Uppdaterad 2015-05-24